Sverige har i skrivande stund 29 stycken nationalparker, varav den senast inrättade är Kosterhavets nationalpark (bilden ovan) som tillkom år 2009. Nationalparker inrättas av svenska staten och det sker endast på mark som staten äger. Nationalpark är en striktare och mer kraftfull skyddsform är naturreservat.

Det är vanligen länsstyrelsen i det län nationalparken ligger i som är förvaltare för nationalparken. Det finns dock flera undantag, till exempel förvaltas Tyresta nationalpark av Stiftelsen Tyrestaskogen.

Skötselplanen för en nationalpark brukar syfta till att i möjligaste mån låta naturen ha sin gång, men i områden som präglas av traditionell skötsel, till exempel gammaldags hållande av betesdjur i hagar, är det istället viktigt att denna typ av mänsklig påverkan fortsätter eftersom området annars kommer att förlora sin karaktär. Ängar och hagar riskerar till exempel att växa igen och bli naturskog om de inte används för traditionell boskapsskötsel.

Första gången en nationalpark inrättandes i Europa var år 1909 då svenska staten skapade nio nationalparker i landet: Abisko, Garphyttan, delar av Gotska Sandön, Hamra, Pieljekaise, Sarek, Stora Sjöfallet, Sonfjället/Sånfjället och Ängsö.

Idag finns det som nämnts ovan 29 nationalparker i Sverige, men planer finns på att inrätta ytterligare nationalparker samt utvidga de existerande. Att bilda eller utöka en nationalpark är dock ett arbete som tar lång tid och involverar många olika aktörer.

Sveriges nationalparker

Nationalparken Kosterhavet – Sveriges första marina nationalpark

När nationalparken Kosterhavet inrättades år 2009 var det den första marina nationalparken någonsin i Sverige, även om vissa av de äldre nationalparkerna har marina inslag. Nationalparken Kosterhavet är en systerpark till den norska nationalparken Ytre Hvaler som ligger precis norr om Kosterhavet, och invigdes därför gemensamt av svenske kungen Carl XVI Gustaf och den norske kronprinsen

Precis som Kosterhavet inrättades nationalparken Ytre Hvaler år 2009. De båda bildar ett långsträckt sammanhängande nationalparksområde längs den svenska västkusten och norska sydkusten. Nationalparken Kosterhavet täcker 38 900 hektar, varav drygt 38 000 hektar är hav. Nationalparken ligger i Kosteröarnas skärgård utanför det Bohuslänska fastlandet, och hör till kommunerna Strömstad och Tanum. Nationalparken går från yttre delen av skärgården till Kosteröarna. De största öarna, bland annat Nordkoster och merparten av Sydkoster och Ramsö, ingår inte i nationalparken, men stora delar av dessa öar är naturreservat.

Kosterhavet tar emot kring 90 000 besökare varje år. Fritidsbåttrafik är tillåten och man får också fritidsfiska så länge man följer restriktionerna. Nationalparken är ett av de fiskrikaste vattnen i hela Sverige, men har inte undgått att påverkas av den miljöförstöring och utfiskning som skett i Atlanten. På 1970-talet var området känt bland sportfiskare för att ha rika bestånd av hajar, rockor, torsk, kolja, marulk, tungor och spättor, men numera finns det framförallt makrill här, samt en del sill och havsöring. Flera arter i parken är upptagna på den svenska rödlistan, bland annat europeisk ål som inte bara har blivit ovanlig i Sverige utan är akut utrotningshotad i hela sitt utbredningsområde världen över.

Exempel på djur som man kan se ovanför vattenytan i Kosterhavet är knubbsälar, gråsälar och sjöfåglar. Här finns en viktig population av knubbsäl, som huvudsakligen håller sig till några få skär och öar inom nationalparken. Särskilda regler gäller därför för dessa hällar.

Om man har tur kan man få se delfiner, vanlig tumlare, långfenad grindval, vikval och späckhuggare i Kosterhavet.

Hydrologi

Till Kosteröarnas skärgård rör sig strömmar på olika djup av bräckt vatten från Östersjön och salt vatten från Atlanten. Mellan Kosteröarna och fastlandet ligger Kosterfjorden, en 247 meter djup ränna som står i förbindelse med Norska rännan.

Att Kosterhavet har hög salthalt i kombination med en förhållandevis skyddad skärgårdsmiljö och milt klimat skapar en mycket speciell natur. Här finns bland annat ett av Sveriges två korallrev. Området präglas av hög biologisk mångfald, både under och ovanför vattenytan.

Under våren och sommaren gör snösmältningen att vatten med låg salthalt (ibland så låg som 10 promille) och brunaktig färg bildar en ytlig ström i naturreservatet, ned till cirka 25 meter under vattenytan. Denna ström existerar året runt, men är mindre kraftfull när snösmältningen inte längre fyller på.

En annan viktig ström är en djupström från Nordsjön som rör sig genom Norska rännan och Kosterrännan. Detta är Sveriges saltaste vatten och det ser till att djupvattnet i Kosterhavet håller en salthalt mellan 34 och 35 promille. Temperaturen är också stabil där nere, mellan 5 grader C och 6 grader C året runt.

En tredje vattenkälla för Kosterhavet är de vattendrag som mynnar ut i området. Grannen Yttre Hvaler tar emot en av de norska älvarna, men Kosterhavet har inte något så stort vattendrag. Det största vattendrag som mynnar i Kosterhavet är Strömsån där medelvattenföringen inte är mer än 4 m³/s.